Vem Vill Dejta Micke

Det är väl ingen nyhet att jag har facebook, men nu är det mycket enklare att hitta mig!
http://www.facebook.com/mickegfx

Jag trodde inte jag skulle överleva denna helgen redan innan på förhand, men när väl helgen är över så märker jag till förtjusande förvåning att jag fortfarande kan stå och andas och leva även fastän det känns som John Rambo tryckt in sin överdrivet långa rambokniv i magen på mig och sedan snurrat den likt en köksmixer från OBH nordica.
Det har varit mycket mycket jobb och lite lite sömn kombinerat med en del huvudvärk och smärta i axeln.
Men jag överlevde, im a survivor helt enkelt!
Jag längtar hur lite som helst till midsommar, jag längtar inte direkt till semestern! Vet inte vad jag längtar efter!
Men något kul måste hända snart, trött på allt negativt!

.mmmmm

Idag skulle jag behövt en ballong!

Varför är jag så tyst? har jag hittat en dejt eller vad är det frågan om?  Jag vet inte vad det är frågan om, det finns ingen dejt så långt mina gröngråblå ögon kan nå och vad det är frågan på det vet jag inte heller mer än att jag har gått och blivit sjukt slarvig på att basunera ut mitt privatliv.
Jag har precis upplevt kärlek för första gången på länge, min kärlek till pannkakor har blomstrat upp rejält.
Det fanns en tid i mitt liv då jag fann denna kärlek för första gången och jag kunde steka pannkakor med förbundna ögon och kasta upp dessa små tefat upp i luften och låta dem landa tryggt och säkert men vända i stekpannan igen.
Jag tror att jag är på väg att nå upp till samma charmante ungkarl med dessa ljuvliga handleder som kan svinga pannkakor igen men än är det en lång väg kvar!


Nästa fråga som dundrar in i hjärnbalken likt en hackspett är hur i helvete jag skall överleva denna helgen.

Det känns som jag har hamnat i ett läge där musiken ger mig allt jag behöver! Kärlek, hat och adrenalin!

Jag har nu under ett par veckors tid verkligen försökt ta mig in i huvudet på kvinnor och ta reda på hur dem tänker och vad som försigår i deras små huvuden!
Men jag blev fintad och bo

Återigen för att göra fröken Norrland nöjd så kan jag berätta för er att under min tråkiga söndag fick jag ett jätteryck och började laga en massa mat!
Först och främst så blev det en härligt saftig Ryggbiff med pepparsås, stekta grönsaker och ungsbakad potatis till kvällsmat och sen lite hemmagjord milkshake på frysta bär på det..
Inte nog med att jag kände mig som en kung i köket den kvällen så fortsatte jag mitt äventyr med att återigen steka pannkakor, med lysande resultat!
Fyllde pannkakorna med köttfärsröra av starkare modell och fyllde pannkakorna med dem å in i ugnen!
Ibland kan jag laga mat, igår va en sån dag!

Jag vet inte varför jag är lite antisöndagsmänniska, men det är något visst med dessa dagar!
Återigen rastlös, alla käkar morsdagsmiddagar i varenda litet skjul runt om i norden medans jag gick händelserna i förväg och avklarade morsdag-middagen redan igår.

en sak är säker och det är den att jag tänker med all bestämdhet försöka inta sängläge i vettig tid inatt så gör mig den tjänsten kära medborgare, försök inte få med mig på några äventyr inatt, snälla!

Jag är mäktigt besviken på mig och mina pannkakskunskaper, för några år sen kunde jag svänga en pannkaka som Tom Cruise svängde sitt flygplan i top gun!
Men precis som Tom Cruise sjunger där i baren i samma film, you´ve lost that lovely feeling, precis den känslan för att kasta pannkakor har jag tappat!.
Det är surt, istället fick jag nöja mig med att äta halvbrända och ganska smaklösa pannkakor!
NU kommer en viss fröken från norrland att påpeka för mig att det är inte så smart att gå ut i bloggen att jag inte är så bra på laga pannkakor för de flesta kvinnor uppskattar män med mvg i pannkakskunskap.
Men Fröken Norrland, jag måste vara ärlig mot mina framtida dejter.

Det är egentligen ingen hemlighet att jag är en man som är fruktansvärt svag för musik, särskilt vissa lyriker, poeter och bara allmänt bra personer på sin sak.
Men det finns inte sådär värst jättemånga låtar som får mig att luta mig tillbaka och blunda i ett totalt mörker och bara låta musiken finnas.. Det är såna låtar som upplevs, inte såna man lyssnar på!  När en låt ger mig gåshud och en känsla som får mig att tappa både tid och rum.
Några av låtarna som jag håller högst här i världen är även någonstans mellan 8 och 10 minuter långa, det är något speciellt med långa låtar.
3 helt underbara mastodont låtar som får min själ att gå i gungning är:

1. Bruce Springsteen - Drive All night
2. Guns and Roses - November RAin
3. Ulf lundell - Isabella

Snart har även denna transportsträcka från söndag till måndag kommit till sitt slut, och den kommer avslutas med pompa och ståt! Milkshake och en film på det i soffan.
Hela denna söndagen började med att jag vaknade och kände mig allmänt helt förstörd och bakfull, men det vore knepigt om jag vore bakfull med tanke på att jag inte har druckit alkohol på en månad nästan.
Så från ett horisontalt läge till ett annat, från sängen till soffan!

Jag kände mig så där lite lagom nostalgisk där framför tv-apparaten så jag slängde igång lite gammal hederlig tecknad film, allt för få lite inspiration men inspirationen som träffade mig va ganska föga ointressant då jag slocknade på nästan momangen.
Där i all min frånvarohet så piper det till i min underbart vackra och icke så hitech lånetelefon (andra telefonen kollapsade) och mellan några sms som jag inte tror kom fram, så det finns säkert någon människa i detta avlånga land som väntar på ett sms från mig som inte kommer dyka upp, det har blivit kapat på vägen är jag rädd för.
Helt plötsligt ringer telefonen och man kunde nästan tro det va panik i andra änden, det va någon sorts panik men det va bara lite pizzapanik! Söndagspizzan skulle förtäras, Babteasern ringde och behöver sin dos av söndagspizza, så varför inte tänkte jag!
Så i gemensamt följe drog vi bort till Jihad Pizza Master och beställde lite pizzor, det går knappt ringa gamle jihad för antingen är han dålig på språket eller så vet han inte skillnad på bearnaisesås och tomat.

Lite coca cola på pizzan och rätt som det va bar det iväg fortare än kvickt in till den där obligatoriska tvåvarvsturen runt växjösjön på inlines! Utan att överdriva var det både sjukt segt och åka inlines idag, pinsamt av den enkla anledningen att jag inte va propert klädd för en tur runt sjön utan hade en sliten gammal tshirt där det står namnet på min barndomsby på och mitt ljuvliga namn på ryggen.
Det kändes lite som här kommer micke så akta er för h-vete.
För tredje gången denna veckan så stod jag i en affär och skulle köpa bröd, för 3:e gången denna veckan så kommer jag även ihåg att ta med mig brödet till kassan men lik förbannad så glömde jag att jag köpa batterier fastän jag hade gjort en sån där ramsa på alla saker jag skulle köpa! Men ICKE, det fungerade inte sådär värst jättebra för min del.
Det blev bröd men inga batterier och jag vet inte vart ifrån den där chokladkakan som jag har lovat mig själv att inte äta upp kom från.

NÄr jag började skriva det här inlägget så täntke jag att det skulle bli ett långt härligt sådant, men av någon anledning så rann även denna tiden ut i sanden å jag har lite brådis.

Det är ju ingen hemlighet längre att jag varken orkar eller  tänker lägga ner någon större energi på att hitta en dejt!
Det är egentligen så mycket enklare om att världen kommer på själva att dem vill dejta micke andersson än att jag tvingar dem!
Återigen är det söndag, den där dagen då det kryper av rastlöshet under skinnet på mig, det är även en sån där dag man inte orkar ta för sig något speciellt utan egentligen är söndagen en färdsträcka med ilfart mot måndagen.

Sitter och funderar ut lite vad jag ska göra i sommar, planerna är många, men hur jag skall utföra det är inte alls lika många!
En rejäl roadtrip hoppas jag att det blir, något som gör att man just kommer ihåg år 2009, jag tror inte jag har missat en endaste gång på 2000-talet att göra en grym roadtrip på sommaren, så varför skulle detta året vara ett undantag?

Här har ni gamla tråkiga micke, han som inte tycker att allt i livet är att dricka sig redlös och ta hem någon personifierad könssjukdom till sängen.
Att folk i min omgivning sysslar med denna tävling som är fylld med ångest och walk of shame stör egentligen inte mig det minsta, det är upp till var och en.
Däremot finns det en sak som är lika irriterande som en pinne i ögat,  mitt humör kan spricka upp i atomer då folk föraktar mig och ser mig som mer eller mindre totalt ointressant som person bara för jag inte tycker det är vettigt att supa sig till bristningsgränsen en lördagkväll.

Innan folk dömer ut mig totalt så kan jag även skriva att jag tycker det är skönt att ta långa promenader i mörkret med lugnande musik i öronen, jag tycker om att låte en kulspetspenna skapa konst på ett vitt a4-papper och jag det händer även att jag sitter och skriver lite musik på natten.
Jag försöker klara mig själv utan vara beroenda av massa andra människor.

Så döm ut mina intressen, samtidigt dömer du ut mig som person.

Ikväll tog jag fram min gitarr, inte den i plast som fått alla finniga snorungar att tro att dom är gitarrhjältar!
Nej, utan den där gitarren med 6 strängar som är gjord i trä och låter på riktigt utan att man kopplat den till ett playstation.
Utan att låta allt för gammal, men tänk om vareviga lilla unga som suttit timme efter timme med detta bereonde-framkallande spel hade ägnat sig åt att lära sig spela gitarr på riktigt så hade vi haft ytterligare en drös med härliga gitarister där ute.

Men hur som helst så sitter man med sin sexsträngade skönhet i knät och låter sitt inre jag få sig en rejäl törn i och med min katastrofala taktkänsla.
Men ibland när ljudet skälver genom rummet och rösten klingar i någorlunda takt med gitarrens rytm så kan jag få för mig att det där låter riktigt bra.

Jag har en utmaning med en kompis att vi ska spela Green Days gamla guldklimp Good Riddance (Time of your life) och Det ska bli spännande då jag inte är så mycket för att sjunga och spela då jag är nykter!

Den enda anledningen att jag försökte lära mig spela gitarr från början va för att jag ville bevisa för farsgubben att jag ska nog fan lära mig spela gitarr i våran tondöva familj och att det hade varit kul att ta med sig gitarren ut på äventyr och spela låtar på nätterna kring en lägereld!

Jag har precis varit och åkt lite inlines, spelat lite innebandy på väldigt låg basis för att se om axeln höll, tyvärr måste jag nog säga att den höll inte hela vägen så det blir nog ingen match på tisdag för min del, hur mycket jag än vill hoppa in i det där röda stället igen och bli så där lagom nervös som man blir vid matchstart men som sedermera alltid lugnar ner sig i takt med att första svettdroppen lämnar min panna.

Men det som roar mig mest är att efter jag har tränat innebandy så brukar jag alltid få ett sånt enormt sockersug, ett sug efter coca cola!
Så varför inte stanna till vid hemköp och inhandla lite av denna sockertäta dryck och en liten chokladbit på det!
Halvvägs genom den aluminumklädda burken så känner jag liksom, nej detta va faktiskt inte så himla gott som jag trodde och kände att jag kanske lika väl kunde slänga resten istället för att lägga resten på magen.


Jag trodde jag hade tappat all kondition sen jag senast snörade på mig löparskorna, då kändes vareviga löpsteg som sätta foten på den där tjockmattan man alltid körde "höga knän" i på mellanstadiet!
Men idag kändes det faktiskt som att benen styrdes åt rätt håll och farten liksom bara kom av farten.
Är det att jag hade 1 mils inlines åkning som uppvärmning som gjorde att jag fick upp farten!

Men den där chokladbiten jag köpte, den får nog ligga och svetta till sig och vänta tills ett bättre tillfälle, varför tvinga i sig världens godaste godis om man inte behöver!  Den är nog slut innan klockan slår midnatt och askungen förvandlas från prinsessa till huspiga.
Men vad vet jag, i morgon har vi svaret om jag åt upp den eller inte..

-m

Utan att överdriva så borde jag nog anmäla mig själv för misshandel denna helgen, jag tror jag har missbrukat min kropp totalt denna helgen!
Först och främst så har sömnen varit något som bara blåst bort av farten, likaså det där med att äta mat och allt annat som krävs för att man egentligen skall orka klara av en dag..
Nu är det måndag och jag känner mig som om överkörd av en ångvält på nya äventyr.
Det är inga nya äventyr för min del, står och slirar i samma gamla hjulspår, det är nog dags för en avstickare snart!

Det här med att hitta en dejt verkar inte fungera, men jag känner nog att jag är lika glad för det!
Alltingen är ju bara så fult och falskt ändå!

 
Nu är det dags att glida in på jobbet, på med den lyckliga fasaden och ett stort leende så sover jag gott när jag kommer hem!
Inatt skall jag inte missbruka min kropp igen, inatt ska det både sovas och ätas korrekt!

Utan att  vara ironisk eller sarkastisk så är det mycket nu!
Sen är det egentligen upp till eran vilda fantasi som det är mycket av för min del.

Då är fredagen här igen och redan nu känner jag rastlösheten krypa under skinnet på mig men jag har en stor plan som jag  tänker genomföra så fort som möjligt, efter det kanske jag får lite ro i kroppen!
Det där livet med ungkarl kan skrämma mig totalt ibland, om inte alltid, jag fattar inte hur man kan få till sådan oreda utan att ens vara hemma!
Det känns som jag mestadels bara är hemma en liten stund och sen beger mig vidare till nya marker och äventyr!

Jag kan inte hjälpa det, han va så fruktansvärt tjatig och skulle bara hela tiden så till slut fick jag nog!

Det blir inte nådigt för den människa som ligger bakom min sinnesstämning just nu!
Vem är det som har önskat livet ur mig i mina drömmar och kört över mig fram och tillbaka med en ångvält, lokomotiv eller något annat som är tungt!
Det är precis så som jag känner mig idag! Överkörd!

Så om du känner att det är just du som har önskat mig överkörd så stig fram i ljuset så skall jag gottgöra dig så jag slipper dessa voodoo-krafter när jag vaknar upp imorgon.

Sedan kan jag inte för något smör i småland begripa varför jag känner mig konstant hungrig och sugen på choklad.
Mycket märkligt.
Kroppen skriker som en brunstig katt efter choklad, skräptmat och coca cola.