jahopp.

Då va den där dagen över som jag trodde aldrig skulle bli någon dag och det hela började med att jag tog min guldiga droska och begav mig in till den där stora staden vid horisonten för att njuta av solens strålar samtidigt som jag övade på att få min häck att se lite fastare ut! 5 km på inlines är inte helt fel när solen steker på.
Pizzan och den där bananaspliten efteråt satt som en smäck i magen med!
Men det jobbiga med det hela och mina pluffsiga kinder så kände jag att nu måste jag sannerligen ta på mig dom rullande skorna igen och åka ytterligare ett varv! Men som om inte det räckte så åkte jag ytterligare ett så idag har mina små ben tillbringat ca 15km på 8 hjul.
Sen hörde man på ryktesvägen att det skulle vankas lite grillfest en stund senare på kvällen och lite chill med grill är inte något man kan tacka nej till så det blev att försöka få en timme att gå på ett smidigt sätt så man slapp att åka hem!
Den där timmen tillbringades på citygross och man kan bara förundras hur mkt märkliga saker en affär egentligen innehåller och vilka hutlösa priser det är på min barndoms största nöje, nämligen lego.

En timme senare och några fåniga beslut inne i affären så står man där med sin kasse grillkorv och rostad lök med kort datum och redo att möta grillen.

Hmm, det märkligaste i hela denna situationen va att jag kände mig som en riktig ungdom, det fanns inga måsten, inget jobb att vänta in att börja på utan man kunde bara ta varje sekund under hela dagen precis som den kom. Det va mycket längesen jag kände så och det va nästan så att man smög in i huset för att inte väcka föräldrarna för att då kunde man med all säkerhet räkna med utegångsförbud nästa helg!  Men oj? jag bor visst själv och jag kan larma och slå i dörren utan att någon hör mig! Det är lyx´.
 Jag lämnade hemmet 12 tiden och 13 timmar senare så är jag tillbaka,och jag tror det är våren som har fångat mig med nya krafter.

Summa sumarum är att jag är nöjd med den där dagen som aldrig skulle komma till att bli någon dag fastän den blev en bra dag till slut.




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0